Teide - tur och retur! |
|||
|---|---|---|---|
|
Teide - Tur & retur! Med cykel och till fots del 1
Cykel - och vandringstur till Conde
Cykel - och vandringstur till Teide
Vandringstur till Teide
Teide Tur och retur del 1
|
|
Det var i och för sig fjärde gången jag startade från södra Teneriffas kust för att nå Teides topp samma dag. Å andra sidan har två av turerna varit rena vandringsturer då jag helt kallt räknat med att få lift hem till kvällen. Det blir liksom två halva turer då. Vilket rent statistiskt gör att jag kan krysta fram ett "Tredje gången gillt!" Hur som helst; Jag hade en underbar dag som gav mig fantastiska minnen! Välkommen att dela upplevelsen! Jan Bilderna intill synkroniserar inte med texten. För att undvika upprepa mig har jag mest bilder från 2400m uppåt. Vill ni se bilder från vägen till cykel kan ni se tidigare sida. |
Gryning
|
En underbart galen dröm blir sann! |
|||
|
Klockan
visar 05.45 när jag gränslar cykeln för att igen en gång starta upp mot den
stolta pyramid som utgörs av världens tredje största vulkan. ”Det klarar du
lätt!”, var Göran Kropps svar på min fråga om rent av den fysiska höjden
kunde sätta käpp i hjulet och ta död på drömmen om att för egen maskin ta
sig upp – från sydkusten till Teides topp – och ner igen på ett dygn. Nu försökte
jag få de orden att ljuda starkare än alla andra, betydligt mera tveksamma,
funderingar som ringde i öronen.
De första timmarna, innan solen makat sig upp över horisonten, var de jag hade mest obehag för. Mörkret tycker jag om. Tystnaden likaså. Men alla de förbannade hundar som skällde, kastade sig mot grindar alldeles intill vägen eller ylade ut sin besvikelse över att de inte slapp till och tugga lite grann på den galne finländaren som störde dem i deras morgonslummer, gjorde att jag efter femton kilometers trampande lättad hälsade gryningen. Nöjd var jag också när jag slog mig ner vid ”mitt hörnbord” på kafét i Vilaflor. Hit hade turen gått snabbare än förra gången och jag intalade mig att jag också kände mig bättre än då. En positiv känsla ska man inte förringa. Den långsammast cyklade kilometern denna gång tog bara åtta och en halv minut. Inte så att fartvinden får ögonen att tåras men senaste gång tog samma kilometer tio minuter! Följaktligen nådde jag delmålet vid 2100 m.ö.h. före de fuskare som fraktas upp med bil för att sedan med cykel åka utför 35km till kusten. Nåja. Utför skulle också min tur bära redan några hundra meter senare. Att jag nu var tidigt ute gav mig en liten överraskning. Eftersom det inte var någon trafik att tala om såhär på förmiddagen lät jag cykeln rulla på i full frihet. Helt plötsligt var vägen vit. Som tur var fanns det ett smalt spår allra längst ut till vänster som var fritt från is och rimfrost. Väl inne i nationalparken är det som vanligt omöjligt att hålla ordning på proportionerna. Allt är för stort. Den pyramidliknande vulkanens topp befinner sig faktiskt nära 1800 meter över den nivå jag befinner mig på. Tidigare har jag haft svårt att riktigt förstå hur mycket som återstår av toppturen, men nu sätter jag mig bara ner på vägkanten, kastar i mig några nävar nötter och en halv chokladkaka, grinar mot toppen och fortsätter. |
|||
|
|
|||
