Teneriffa, en bit från playan! |
||
|---|---|---|
|
Teide - Tur & retur! Med cykel och till fots
Cykel - och vandringstur till Conde
Cykel - och vandringstur till Teide
Vandringstur till Teide del 1
|
Denhär skon skulle placeras på Teides topp, var det tänkt. Året innan hade jag gjort en liknande tur och visste att det borde gå. Men ordet "borde" är som sagt inget som garanterar annat än en bra historia - i bästa fall. |
Natt över San Juan
|
Vandring från sydkusten mot Teides topp |
||
|
En vandring på uppemot 50km med en stigning på 3000m bör starta på småtimmarna för att inte tiden helt säkert ska ta slut. Det mörker som vid den tiden på dygnet omger Kanarieöarna gör att man helst går på jämna vägar. Lagom till gryningen väljer man hellre smala vackra stigar. Dethär gjorde att vi valde att starta i Playa San Juan. Då skulle vi också kunna njuta av att ta höjd i något så när jämn takt. Klockan två på natten ställde jag mig utanför hotellet i Playa de las Americas för att vinka till mig en taxi. Det visade sig vara svårare än jag trodde. Alla bilar som passerade var upptagna av restaurangbesökare på hemväg. Det vara bara att pallra iväg till närmaste restaurang, och se - där stod tomma droskor på rad. Väl framme i Playa San Juan traskade vi ner till en liten fiskehamn. Ska man börja vid kusten ska man väl starta med en fot i vattnet. 03.00 visade klockan när vi startade upp mot Guia de Isora. Väl framme i det lilla samhället såg vi brödkusken bära in delikatesser till ett café. Vi frågade aldrig om det var öppet, men kaffe och färska munkar fick vi. Efter Guia de Isora vände vi upp från landsvägen längs en mindre väg. Den skulle leda oss till den stig vi valt. Men eftersom månen dragit sig tillbaka bakom molnen var det mörkt, och i pannlampornas sken missade vi naturligtvis stigen, kom ner till en gruva, och fick vända om. Värdefull tid gick härmed åt skogen. Vi fann stigen när vi gått tillbaka ett par kilometer. Den började bakom en liten stenmur så vi förlät oss själva för att ha missat den. Stigen var i övrigt bra att gå på. Spikrakt uppåt längs en behagligt rundad kam. Efter matlagning i gryningen bredde ett fantastiskt landskap ut sig runt oss. Kammen vi gick på gav oss en mäktigt panoramautsikt. Höjd tog vi också, och på förmiddagen såg vi Teides topp skymta mellan tallarna. Väl inne i nationalparken fick vi så lov att vandra gott och väl en time utan att ta så mycket som en meter höjd. Landskapet är så härjat av vulkanisk aktivitet att man snällt följer stigarna. Men stigen bjöd ändå på en hel del ögonfröjd. Den stig som skulle föra oss upp över Pico Viejo och vidare till Teides nya kägla var synnerligen diffus i början. Naturligtvis gjorde vi missen att snedda över till stigen längre upp när vi märkte att vi hamnat på fel spår. Den återvändsgränd vi hamnade i var välupptrampad, så vi var inte pionjärer på turen. Men "sneddningen" visade sig vara besvärlig. Ställvis mycket brant, ställvis svårforcerad på grund av sprickor och vassa stenbumlingar, och ständigt bekymmersam. Men vi behövde aldrig gå nedåt, vilket var en källa till åtminstone någon form av tillfredsställelse. |
||
|
|
||
